Himmelska tassemarker

Vår älskade Tiger finns inte längre! Lilla hjärtat (han hade ett hjärta tecknat mellan öronen) somnade in lugnt och stilla här hemma för snart en vecka sedan. Saknaden är stor efter världens goaste och snällaste kisse. Han var en sällskaplig och klok katt, och det blir ett stort tomrum efter honom.

Samtidigt som vintern slog till med snö och kyla blev Tiger dålig. Sviterna efter sjukperioden i somras och den stigande åldern tog ut sin rätt. I lördags kväll somnade Tiger in lugnt och stilla här hemma med matte tätt intill. Husse (som jobbade) hann tyvärr inte hem, men kom hem bara några minuter efter att Tiger vandrat vidare till de himmelska tassemarkerna.

Saknaden efter vår goa och kloka kisse är stor. Tack älskade Tiger för att du var en sådan fantastisk familjemedlem och kamrat i vått och torrt under 14,5 år! Du har funnits hos oss sedan du var 3 månader gammal. Hur ska matte kunna sova utan sin fotvärmare  och benvärmare i sängen...? Eller hur ska husse klara sig utan dig i knät? Din plats i favoritfåtöljen är tom. Du fattas oss, Tiger!

Matte och husse

-----------------------------------------------------------

Till matte och husse!

Var inte ledsna! Minns och gläds åt alla roliga och mysiga stunder vi har haft. Ni har skött om mig efter allra bästa förmåga, och vi har trivts så fint tillsammans.

Nu slipper jag vintern med snö och kyla. Här är sista gången i groventrén som jag funderade på om jag skulle gå ut i snön och kylan (medan jag satt och tvättade mig, om ni undrar varför jag är suddig). Fast jag gillade faktiskt att vara ute i snön, åtminstone när jag var lite yngre.

Här i katthimlen med de himmelska tassemarkerna är det evig sommar, sol och värme, och jag kan vara ute jämt utan att frysa om tassarna. Jag har inga krämpor längre, utan kan tassa omkring och njuta av blommorna precis som jag alltid brukade göra i mina tassemarker. 

Ryamattan vid soffbordet har alltid varit en favoritplats. Mjuk och go och dessutom rolig att leka med.

Matte kommer ofta att tänka på olika sånger. Det här är refrängen i "Luffarens vaggsång" av Ingemar Olsson:

Vila dina trötta fötter.

Vandringen har tagit slut.

Luta dig tillbaks i halmen.

Somna till din egen sång.

HÄR kan ni höra hur den låter. Matte sjöng den för mig när min vandring i de jordiska tassemarkerna närmade sig slutet. Det gjorde mig lugn och trygg och till sist vågade jag släppa taget, medan matte klappade mig så lugnt och stilla (och grät samtidigt).

Nu är det du matte som får blogga framöver om vad som händer i mina tassemarker. Kanske flyttar det in någon annan katt så småningom som kan ta över både tassemarkerna och bloggandet...? Eller också kanske bloggen om mina tassemarker slutar här? Det får framtiden utvisa. Tack alla mina goa bloggvänner för all support genom åren som bloggande katt!

Mjau från Tiger

-----------------------------------------------------------

PS från matte:
Alla bilder utom den sista i det här inlägget är tagna de två sista dagarna i Tigers liv.

Den sista bilden är tagen i advent för 14 år sedan när Tiger var en busig ungkatt och "råkade" sitta still en kort sekund... Det är en ögonblicksbild som är en riktig favoritbild, och som passar perfekt så här till första advent.