Medan matte tog
sin promenad i lördags var jag också ute på promenad, men hemma i tassemarkerna. Nu är jag en ganska stor katt, för i söndags fyllde jag redan 6 månader, så jag har börjat få vara ute ensam och behöver inte alltid ha husse eller matte som sällskap. De har väl tröttnat, för jag vill vara ute mycket... Det spelar ingen roll att det är snö och kallt, men så är jag ju en blandraskatt mellan Norsk skogkatt och Huskatt, så det är väl de norska generna...
Allt måste undersökas noga. Här hittade jag ett sorkhål i gräsmattan, men ingen sork...
Jag har
redan berättat att jag är en hejare på att klättra i träd. Att fågelmaten hänger i ett av gulplommonträden gör det hela bara mer spännande. Ser ni mig där högt uppe i trädet?
Jag har full koll på fåglarna som kommer till fågelautomaterna.
Matte läste någonstans att Norsk skogkatt är den enda kattrasen som klättrar nerför med huvudet före...
...och det stämmer på mig i alla fall.
Jag var även borta vid drivbänkarna i trädgårdslandet. Drivbänkarna är snyggt randiga av snö, och där hittade jag ett torrt löv.
Jag kollade även in trädgårdskomposten, ifall det fanns några möss där.
Jag är snabb, så det är inte alltid att kameran hinner med... Men här ser man att jag har börjat få lurviga "knäbyxor" på bakbenen, som skogkatter brukar ha. Jag har även tofsar i öronen, tofsar mellan tårna på tassarna, och början till en liten lejonman under huvudet, vilket är andra kännetecken för skogkatter.
Men vem har gått här då? Jag tror att det är husses spår. Bäst att leta upp honom...
Mjau från Felix