Tigers efterträdare Felix

Tigers efterträdare Felix

söndag 22 april 2018

Plötsligt blommar det


För en vecka sedan hade vi fortfarande snö i trädgården. Men nu har trädgårdssäsongen verkligen satt fart.


Plötsligt är det fullt med krokusar i rabatten runt gulplommonträdet där matte vårstädade förra veckan.


Vi fick både vårvärme och sommarvärme på en gång, så nu blommar det överallt.


Det är inte bara matte som njuter. Jag gillar att ligga och titta på de färgglada blommorna och har mer eller mindre flyttat ut den här veckan.


Inte minst gillar jag att titta på alla humlor och bin som surrar överallt runt dem. Ser ni humlan?


 En bit bort i slänten under äppelträden är det vårlök som blommar i gräsmattan.


De blir fler och fler för varje år.


Här trivs även citronfjärilarna.

 

I kanten mellan plattorna och verandan vid groventrén blommar några blåsippor.


I rabatten vid planket intill garaget är det också krokusar, men en mer mörklila sort.


Snödropparna har också blivit fler på senare år, men de har snart blommat över eftersom vi fick sommarvärme nästan på en gång.


Tussilago lyser lite varstans i dikeskanter och som här intill dammen.


Där blommar även den vita julrosen som matte planterade för 5 år sedan. Den har blivit riktigt stor i år. 


Isen har försvunnit från dammen och fiskarna trivs i solvärmen. Guldfiskarna som nu är 4 år börjar också bli riktigt stora.

Mjau från Felix

söndag 15 april 2018

Vårstädning trots snö


Matte har vårstädat i en del rabatter trots att det är snö kvar i trädgården. Men med 16-17 grader och strålande sol spirar vårblommorna snabbt i de snöfria rabatterna.


Aldrig tidigare har skottkärran med fjolårets perenner körts genom snö till skogen.


Rabatterna i skogshörnan är dock svårrensade än så länge...


Här är det än så länge gott om snö och för mycket skugga och för lite vind för att det ska smälta snabbt.


Så det är bara att vänta på att snön smälter.


Men i den "nya rabatten" vid gulplommonträdet hinner inte ens snön försvinna innan krokusarna blommar.


Krokusarna blommar så snabbt som snön försvinner, och en del har flyttat ut från rabatten till gräsmattan också.


Det är tur att de blommar så att bina får någon nektar.


Själv har jag sovit i växthusförrådet men även tittat på när matte rensat bort fjolårsperennerna.

Mjau från Felix

måndag 9 april 2018

Den stora svanrasten


Varje vår rastar tusentals sångsvanar och andra flyttfåglar vid sjön Tysslingen vid kanten av Kilsbergen på sin väg norrut.


Det är STORA fåglar, större än dem vi har vid fågelbordet utanför köksfönstret (de som jag brukar försöka fånga, men säg inte det till matte och husse...).


Varje vår försöker matte och husse att åka till Tysslingen och titta när det är som mest med sångsvanar.


I slutet på förra veckan var det över 5000 sångsvanar och då var husse där och tittade. Men när matte och husse var där i går var det "bara" runt 3000 svanar.


Men matte har berättat för mig att det är tillräckligt många för att det ska vara ett öronbedövande tutande från sångsvanarna.


Så jag nöjer mig med att höra dem som flyger förbi ovanför hos oss. De hörs alldeles tillräckligt tycker jag.


Men matte tipsar er som aldrig har varit vid Tysslingen att passa på att åka dit när svanarna stannar där på sin väg till sina häckningsplatser långt norrut.


HÄR kan man se hur många svanar det är varje dag när de rastar.


Man utfodrar fåglarna med mat så att de kan vila upp sig innan de flyger vidare.


I år är svanarna flera veckor senare än vanligt eftersom våren är ovanligt sen. De flesta började komma i påskhelgen. Innan dess var det inte så många. De stannar antagligen inte lika länge som de vårar när de kommer tidigt. Nu när snön smälte bort i veckan ser man sångsvanarna bättre. Annars kan det vara svårt att se vad som är svanar och vad som är snö...


Det bästa vårtecknet för oss som bor i närheten av Tysslingen är när sångsvanarna anländer på våren.


När de är riktigt många, och det är vindstilla hör vi svansången ända hem till oss på kvällarna, och det är lite drygt en halvmil.


De första fyra bilderna har matte tagit vid ruinen i Rånnesta i den nordöstra änden på sjön. De resterande bilderna är från norra fågeltornet lite längre söderut på den östra sidan av sjön, se kartan här ovanför.

Mjau från Felix

lördag 31 mars 2018

Solig påskafton

Förra året fick vi snö i påskhelgen som då var i mitten av april. Men den 31 mars förra året, samma datum som i år är påskafton, var minsann alla vårblommor i full blom. I år har våren inte kommit med riktig vårvärme än, så vinterns snö ligger kvar och vi har minst 10 minusgrader på nätterna och bara några plusgrader på dagarna.


Så i år blev det ingen påskplantering på förstukvisten utan den här minipåskliljan som vi fick av mattes syster står i uterummet i stället.


I brist på vårblommor ute blev det även en rejäl tulpanbukett till påsk.


Men det soliga vårvintervädret fortsätter, och påskaftonen har varit solig och helt vindstilla. Inte många plusgrader, men tillräckligt för att både matte och jag ville vara ute i solen. Och för första gången i år hängde matte ut tvätt på balkongen.

Glad Påsk!

Mjau från Felix

torsdag 29 mars 2018

Sen vårvinter


Den här vintern verkar aldrig ta slut. Hos oss är det fortfarande gott om snö, men i rabatten närmast husväggen på södersidan kämpar snödropparna på i kylan och växer rakt igenom snön. Vilken växtkraft!


Men alldeles intill är det tjockt med snö. En del av snödropparna syns där vid husknuten. Följ med på en runda i tassemarkerna.


Åt andra hållet är det ändå mera snö. Växtsäsongen i drivbänkarna och jordgubbslådorna lär dröja ännu ett bra tag.


Det är gott om spår i snön av mig och matte och husse, men även av rådjur, ekorre, hare och kanske ändå flera djur.


De soliga dagarna den senaste veckan har fått snön att äntligen börja smälta och lufthålet i dammen börjar bli större. Det är vår i luften och sångsvanarna har sent omsider börjat anlända till sjön Tysslingen här i närheten. Det är ett säkert vårtecken, men mycket senare än normalt.


Det är tur att det är skarsnö så att jag kan ta mig fram överallt.


Tror ni att guldfiskarna i dammen har blivit mycket större över vintern...? Längtar de också till sommaren?


Aj då, det var visst inte skare överallt. Jag sjunker ner i snön ända till magen.


Här är det omöjligt att komma fram till min hemliga ingång till poolhuset. Den är där någonstans under all snö.


Men här börjar det töa längs kanten i alla fall.


Tur att jag inte är rädd för att hoppa i snön, för här var det ingen skare alls...


På framsidan har det smält lite mer, men bara där solen kommit åt, vilket är mest på vägen och skogen på andra sidan. Inte hos oss...

Mjau från Felix
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
 
Kitty Cat 19