Rosbeskärning

Det blev inte mycket kvar av honungsrosen när matte tog fram sekatören. Det svider lite i mattes hjärta för den blommade helt fantastiskt förra året. Men det var nödvändigt att beskära den eftersom husse håller på och målar huset. Så nu kan han skrapa och måla även den här väggen. Fast i ärlighetens namn är det lite mera kvar av rosen än vad som syns på bilden, men inte så värst mycket.

Så här såg den ut i juli förra året. Honungsrosen fyllde upp hela gavelväggen från husknuten till förstukvisten. Den blev så tung att den släppte från väggen och var tvungen att stöttas med ett par rejäla brädor.

Den blommade och doftade fantastiskt! Tur att bilderna finns kvar som tröst för matte, för i år lär det inte bli många blommor... Men både huset och garaget blir nymålade, vilket inte är så dumt det heller.

Nu var den inte så fager innan matte satte sekatören i grenarna. Långa grenar som likt lianer slungade sig ut i tomma intet, och därtill ett risigt virrvarr eftersom den har fått växa några år utan någon större beskärning. Men så blev det också en enorm blomning som tack. Matte och husse funderar på om den kanske borde få en egen portal eller pergola att klättra på i stället, där den kan breda ut sig...

Jag gillar att busa med rishögarna som matte eller husse fixar till i trädgården på våren. Rishögen från rosen var enorm. Den här högen med fjolårsperenner var lite mindre och utan taggar...

På tal om rosor... Du har väl sett att du kan vinna en inspirationsbok om rosor om du deltar i min och mattes tävling för att fira 3 år med bloggen?

Mjau från Tiger