I skogshörnan, som består av tre terrasser, blommar det nästan hela växtsäsongen. Tidigt på våren är det kabbeleka, gullviva, daldocka, bergenia, mahonia och flera olika lökväxter, dvs de lökar som sorken har lämnat kvar efter sitt kalasande de senaste vintrarna...
Senare på våren och försommaren blommar tre olika rhododendronbuskar, fänrikshjärta, iris och lupiner. Därefter kommer de brandgula liljorna.
Just nu blommar funkia, gul nunneört, stjärnflocka, vit och rosa astilbe i framkanten av skogshörnan. Höstrudbeckian och gullriset längst bak är snart på väg att slå ut...
Stjärnflocka
Stjärnflockan är populär av humlor och bin som surrar flitigt bland blommorna. I år blommar den inte lika rikligt som
förra året. Det beror på att rådjuren har varit där och kalasat på topparna innan blommorna hunnit slå ut.
Vit astilbe
Rosa astilbe
Sorken har härjat här även den senaste vintern. För i år saknas det en hel del växter, t.ex. den tjusiga chokladfärgade aklejan, rödbladiga alunroten, rödbladiga kärleksörten, trädgårdsklint, allium, påsklijor, pingstliljor och ytterligare några blommor. Sorken gillade tydligen dem också...
Härifrån skogshörnan har jag bra utsikt över trädgården. Jag sitter gärna och spanar på den här mossbeklädda
stenen framåt kvällen. Matte tycker att jag ska ta alla sorkarna innan det blir vinter igen.
Mjau från Tiger
Nu blommar rosenvialen som bäst. Den påminner om luktärt men är en perenn växt. Blommorna sitter som i små buketter på varje stängel. Tyvärr doftar den inte något, men den är fin att se på. 
Rosenvialen har blandade färger. De mörkrosa blommorna dominerar, men det finns även vita och ljusrosa blommor. Bilder på de andra färgerna hittar ni här från förra sommaren.
Den här klövervallen är så vacker i kvällssolen och doftar underbart. 
Strax intill finns det här vackra fältet som var fullt av blommande kamomill för ett par veckor sedan.
Sedan får man åka en bit innan man kommer till rapsfältet, som nu har blommat över. Men så här somrigt och fint var det när det blommade som bäst.
Den senaste veckan har jag mest legat i skuggan på dagarna. Jag tycker att det är i varmaste laget ute, men här på trädäcket har jag det svalt och skönt.
Pionen som har blommat längst är den här som har varit helt översållad med stora rosavita blommor. Den härstammar från mattes farmor och farfars trädgård och doftar underbart.
Plymspirenan intill var från början en enormt stor buske. Den trivs väldigt bra med sol hela dagen, och har nu blivit tre enormt stora buskar... Där brukar jag ligga och sova i skuggan av buskarna när det är varma dagar. Ett perfekt ställe där ingen ser mig, men jag hör så fort någon kommer och går på vägen strax intill.
Den ljusrosa pionen har enormt stora fluffiga blommor och är omgiven av praktlysing. I bakgrunden syns plymspireorna och den rosavita pionen vid infarten, och mellan dem och den här rosa pionen anar man den vita pionen intill förstukvisten.
Även den här ljusrosa pionen doftar starkt.
Men härligast av dem alla doftar den vita pionen intill förstukvisten. När man passerar där blir man nästan bedövad av den ljuvliga doften.
Den vita har också enormt stora blommor.
Men innan den slår ut ser den ljust rosa ut! Här håller knoppen på att spricka upp och avslöja innehållet som kommer att bli en stor fluffig doftrik blomma.
Den mörkrosa pionen som bara doftar svagt (och inte lika ljuvligt som de andra) brukar blomma först och kortast period. Här har matte fotat direkt efter att det har regnat.
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.JPG)
.jpg)
