Den här vintern verkar aldrig ta slut. Hos oss är det fortfarande gott om snö, men i rabatten närmast husväggen på södersidan kämpar snödropparna på i kylan och växer rakt igenom snön. Vilken växtkraft!
Men alldeles intill är det tjockt med snö. En del av snödropparna syns där vid husknuten. Följ med på en runda i tassemarkerna.
Åt andra hållet är det ändå mera snö. Växtsäsongen i drivbänkarna och
jordgubbslådorna lär dröja ännu ett bra tag.
Det är gott om spår i snön av mig och matte och husse, men även av rådjur, ekorre, hare och kanske ändå flera djur.
De soliga dagarna den senaste veckan har fått snön att äntligen börja smälta och lufthålet i dammen börjar bli större. Det är vår i luften och sångsvanarna har sent omsider börjat anlända till sjön
Tysslingen här i närheten. Det är ett säkert vårtecken, men mycket senare än normalt.
Det är tur att det är skarsnö så att jag kan ta mig fram överallt.
Tror ni att guldfiskarna i dammen har blivit mycket större över vintern...? Längtar de också till sommaren?
Aj då, det var visst inte skare överallt. Jag sjunker ner i snön ända till magen.
Här är det omöjligt att komma fram till min hemliga ingång till poolhuset. Den är där någonstans under all snö.
Men här börjar det töa längs kanten i alla fall.
Tur att jag inte är rädd för att hoppa i snön, för här var det ingen skare alls...
På framsidan har det smält lite mer, men bara där solen kommit åt, vilket är mest på vägen och skogen på andra sidan. Inte hos oss...
Mjau från Felix